Över 90 procent av de svenska lärarna är nöjda med sitt arbete. En övervägande majoritet anser också att fördelarna med yrket tydligt uppväger nackdelarna, skriver Skolverket.

Det är inte sant att de svenska lärarna inte trivs. De har goda relationer med sina elever och de ser det meningsfulla i att påverka samhällets utveckling, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, på en pressträff.

Samtidigt stannar de svenska lärarna kortare tid på sin arbetsplats än tidigare, och det är bekymmersamt, anser Fredriksson.

Byte av skola är ingenting som gynnar elevernas lärande, därför bör vi betrakta det som ett problem att vi har den här omsättningen, säger han.

God studiero

Sannolikt beror omsättningen på flera saker, dels att det finns en brist på lärare och att det är lätt att få ett nytt jobb. Dels att det är ett sätt som lärarna använder sig av för att få upp sin lön, säger Peter Fredriksson.

Enligt resultaten i undersökningen skulle de flesta svenska lärare fortfarande välja att bli lärare om de fick välja om på nytt, men omkring var tionde lärare ångrar sitt yrkesval.

De svenska lärarna bedömer också ordningen i klassrummen som ungefär lika god som lärarna i de nordiska länderna och genomsnittet i OECD.

Det är inte sant att det råder kaos i svensk skola och att det skulle råda sämre studiero här, kommenterar Peter Fredriksson.

Jämfört med Norden uppger svenska lärare en något bättre ordning än lärare i Finland och Island, men en något sämre än lärare i Danmark och Norge. Svenska högstadielärare behöver heller inte lägga lika mycket tid på att skapa arbetsro under lektionerna som genomsnittet av OECD-länderna.

Samtidigt finns det förstås skolor i Sverige som har stora problem, påpekar Peter Fredriksson.

Mindre administration

Enligt undersökningen lägger svenska lärare också mindre tid på administration. Svenska högstadielärare använder en timme mindre till administration i dag jämfört med 2013.

Det är bra. Undervisningen måste prioriteras, säger Peter Fredriksson.

Därför är det viktigt med fortsatta satsningar på lärarassistenter och andra yrkesgrupper som gör att lärare avlastas det administrativa arbetet och det sociala ansvaret som kan handla om föräldrakontakter och att lösa konflikter, skriver Skolverket.

Läraryrkets upplevda status har också ökat något. 2013 ansåg fem procent att läraryrket har hög status, mot elva procent nu. Det sker dock från en mycket låg nivå och ligger fortfarande en bra bit under OECD-snittet, där 26 procent anser att läraryrket har en hög status.

Statusen behöver höjas ytterligare om vi ska få de lärare vi behöver i de svenska klassrummen, säger Peter Fredriksson.